100 mil på cykel, 24 kvar till 200 och regn i sikte

Regn på gång...

Det ser ut som om det kommer att skvala ordentligt framöver. Då gäller det att passa på att vara ute i naturen när tillfälle ges. Å andra sidan får man hoppas att regnet kommer att pressa ner lite ovanliga fåglar. Det är nog många skådare som nu går och väntar på fjällpiparna. De brukar bara rasta under en veckas tid nu i mitten av maj. Och då helst i samband med riktiga regnskurar. Det är en viktiga art för året. Man får bara en chans på den. Fingers crossed!

Idag cyklade jag till jobbet via Oset och fick höra vassångare (#174) vid åmynningen. Det fanns även några silvertärna (#175) ute över Hjälmaren. Det är också en ganska svår art att få in på årslistan då de stora sträcken är koncentrerade till vissa dagar. Nu är det alltså bara (!) 24 arter kvar tills den magiska gränsen och målet för min ekoskådning är uppnådd, dvs 200 arter.

Det känns realistiskt att passera 190 lite efter midsommar. Jag räknar med att få se eller höra vaktel, bivråk, småfläckig sumphöna, kornknarr, nattskärra, tornseglare, flodsångare, busksångare, kärrsångare, trastsångare, härmsångare, trädgårdssångare, grå flugsnappare, rosenfink och ortolansparv innan juni är slut. Dessutom har jag inga småvadare ännu på listan...Sedan får man också hoppas på några rariteter inom cykelavstånd (men inte när jag är i Estland och Italien).

Hitills under året har min frus cykel tjänat mig väl och jag har trampat ca 100 mil. Den gränsen nåddes idag. Hemresan var för övrigt en pärs med kraftig motvind och stumma ben.

PS I söndags blev näktergal, gräshoppsångare och törnsångare nya ekoarter för året när jag skådade med NOF:s fågelcirkel i Kvismaren.